Lunka lagom va?
Ut och lunka, fy fasen vad friskt gjort av mig. Jag håller takten, mina skor smeker marken när jag promenerar genom landskapet. jag låter vinden flyta genom håret, och dom små regndropparna ska bli ett med min själ.
lördag, och det blir en lugn kväll åter igen.... jag är visst slut som människa. Men vad gör det om hundra år, man får vara glad varje sekund, varje slag som hjärtat pumpar. Mörkret lägger sig fortare och fortare, dess makt gör mig sårbar.
Rico
lördag, och det blir en lugn kväll åter igen.... jag är visst slut som människa. Men vad gör det om hundra år, man får vara glad varje sekund, varje slag som hjärtat pumpar. Mörkret lägger sig fortare och fortare, dess makt gör mig sårbar.
Rico
Kommentarer
Trackback
